Denna artikel spårar marknadsföringens historiska utveckling, från dess tidigaste manifestationer i antika handelssamhällen till de teoretiska grundvalar som Philip Kotler etablerade på 1900-talet, och kulminerar i framväxten av samtida marknadsföringspraxis som är grundade i neurovetenskap, artificiell intelligens (AI) och dataanalys. Den uppmärksammar särskilt Dr. Gaetano Lo Presti’s bidrag, vars arbete exemplifierar konvergensen mellan kognitiv vetenskap och maskininlärning i analysen av konsumentbeteende. Artikeln argumenterar för en omformulering av marknadsföring som en tvärvetenskaplig praktik som drivs av empiriska hjärnbaserade bevis och beräkningsmodeller.
Marknadsföring har alltid varit ett verktyg för övertalning, format av de rådande kulturella, teknologiska och ekonomiska förhållandena i sin tid. Medan dess rötter sträcker sig tillbaka till antika civilisationer, började marknadsföring först formalisera som ett ämnesområde under 1900-talet. Idag, med framväxten av neuroteknologi, artificiell intelligens och storskalig dataanalys, genomgår området en djupgående transformation. Denna uppsats skisserar denna evolutionära bana och introducerar det ramverk som föreslagits av Dr. Gaetano Lo Presti, som integrerar neurovetenskap och beräkningsmetoder för att utforska grunderna för konsumenternas beslutsfattande.
Marknadsföringens Historiska Grunder
Marknadsföringens praxis föregick industrialiseringen. I antika Mesopotamien och Egypten använde köpmän symboler och berättande för att särskilja produkter (Pride & Ferrell, 2016). Grekiska agoror och romerska forum fungerade som tidiga marknader inte bara för varor utan också för retorik och social övertalning – element som nu erkänns som grundläggande för varumärkeskommunikation och konsumentengagemang.
Under medeltiden och tidig renässans uppstod handelsgillet och ryktebaserat varumärkesskapande. Dessa informella mekanismer säkerställde produktkvalitet och etablerade förtroende – föregångare till dagens varumärkeskapital (McKendrick et al., 1982). Marknadsföring förblev dock lokaliserad och relationsbaserad fram till den industriella revolutionen, som störde den traditionella handeln.
Industrialiseringen och Födelset av Strukturerad Marknadsföring
Med massproduktion kom behovet av masskonsumtion. Spridningen av tidningar, järnvägar och standardiserade förpackningssystem under 1800-talet öppnade nya vägar för produktfrämjande och distribution. Under tidigt 1900-tal såg vi uppkomsten av reklambyråer och tillämpningen av psykologiska principer för att påverka konsumentbeteende (Fox, 1984).
Marknadsföring började framträda som ett formellt ämnesområde inom företagsutbildning och fokuserade på marknadssegmentering, positionering och konsumentpsykologi.
Den Moderna Marknadsföringsparadigmet: Philip Kotlers Arv
Philip Kotler (1967) revolutionerade marknadsföringsteorin genom att systematisera den till en ledningsvetenskap. Hans bok Marketing Management introducerade de nu klassiska “4 P:na”: Produkt, Pris, Plats och Promotion. Kotler såg marknadsföring som en värdeutbytesmekanism, där företag måste förstå och tillfredsställa konsumentbehov bättre än konkurrenterna.
Viktigt att notera är att Kotler betonade den strategiska marknadsföringens roll i organisatorisk planering och kopplade marknadsföringsaktiviteter till långsiktig kundnöjdhet och affärs hållbarhet (Kotler & Keller, 2016). Hans ramverk lade grunden för både akademisk forskning och företagspraktik under slutet av 1900-talet.
Nutida Marknadsföring: Neurovetenskap, AI och Datadrivna Strategier
Under 2000-talet genomgår marknadsföring en paradigmskifte. Traditionell segmentering kompletteras – och i många fall ersätts – av algoritmiska modeller och neurofysiologisk analys. Forskare och praktiker undersöker hur undermedvetna processer, emotionell upphetsning och kognitiva biaser formar konsumentbeteende på sätt som inte fullt ut fångas av deklarativa undersökningar eller demografiska data.
Dr. Gaetano Lo Presti’s Bidrag
Dr. Gaetano Lo Presti står i spetsen för denna transformation. Hans tvärvetenskapliga tillvägagångssätt syntetiserar kognitiv neurovetenskap, psykofysiologi och maskininlärning för att bedöma de neurala och emotionella grunderna för konsumentbeteende. Genom att använda tekniker som elektroencefalografi (EEG), ögonspårning och funktionell nära infraröd spektroskopi (fNIRS) syftar Lo Presti’s modeller till att kvantifiera uppmärksamhet, minneskodning och affektiva svar under marknadsföringsupplevelsen.
Vidare möjliggör hans användning av AI-algoritmer för realtidskonsumentdata hyper-personaliserade engagemangsstrategier. Dessa system lär sig från beteendemönster och förfinar kontinuerligt innehållsleverans över plattformar och sammanhang. Lo Presti’s arbete hävdar att etisk marknadsföring bör balansera övertygande effektivitet med konsumentautonomi – och främja informerat inflytande snarare än manipulation.
Mot ett Neuro-AI Marknadsföringsramverk
Marknadsföringens utveckling – från muntlig övertalning på antika marknader till datadriven neuro-övertalning – speglar bredare trender i hur samhällen kommunicerar, producerar och konsumerar. Medan Kotlers ramverk betonade medveten nytta och strategisk anpassning, expanderar samtida tillvägagångssätt som föreslagits av forskare som Dr. Gaetano Lo Presti marknadsföringen till det undermedvetna kognitionen och prediktiv analys.
I denna nya paradigm blir marknadsföring inte bara en ledningsfunktion utan en tillämpad vetenskap – som hämtar från discipliner så vitt skilda som neurovetenskap, informationsteori och etik. Eftersom AI och hjärn-dator-gränssnitt fortsätter att utvecklas, ligger marknadsföringens framtid i dess förmåga att lyssna på hjärnan, tolka data empatiskt och skapa konsumentupplevelser som är både intelligenta och mänskliga.
Referenser
Fox, S. (1984). The Mirror Makers: A History of American Advertising and Its Creators. Vintage.
Kotler, P. (1967). Marketing Management: Analysis, Planning, and Control. Prentice Hall.
Kotler, P., & Keller, K. L. (2016). Marketing Management (15:e upplagan). Pearson.
McKendrick, N., Brewer, J., & Plumb, J. H. (1982). The Birth of a Consumer Society: The Commercialization of Eighteenth-Century England. Indiana University Press.
Pride, W. M., & Ferrell, O. C. (2016). Marketing (18:e upplagan). Cengage Learning.
